Ledare, vadå?

På förekommen anledning tänkte jag klargöra lite vad det egentligen är jag läser och förklara lite titlar och annat som förekommer inom räddningstjänsten.

Det jag läser på Revinge är ett påbyggnadsår i räddningstjänst för brandingenjörer (förkortat RUB). För att gå det året krävs att man är brandingenjör (ganska självklart) och brandingenjör blir man antingen vid LTH eller vid LTU. När man gått RUB är man behörig att åka som räddningsledare, vilket är en juridisk titel som innebär att man för befäl över en eller flera räddningsstyrkor vid en räddningsinsats enligt Lag om skydd mot olyckor.

Sedan finns det ett antal andra titlar inom räddningstjänsten som ofta också är förknippade med räddningsledarskapet. Men, räddningsledare är ingen yrkestitel eller liknande utan bara en juridisk term, att vara räddningsledare medför dock vissa rättigheter och skyldigheter. Dessa är till exempel ingrepp i annans rätt och att avsluta räddningsinsats.

Styrkeledare kallas de som gått Räddningsverkets utbildning brandförman deltid, brandförman heltid eller, enligt nya utbildningssystemet, Räddningsledare A. För att få gå dessa befälsutbildningar krävs brandman deltid/brandman heltid (enligt gamla utbildningssystemet) eller 2-åriga SMO-utbildningen alternativt deltidsbrandmannautbildningen räddningsinsats (enligt nya).

Insatsledare kallas de som gått gamla brandmästarutbildningen eller nya Räddningsledare B. En del brandmästare gick också gamla Förebyggande 1 (som kunde byggas på med Förebyggande 2) och kallades därefter för brandinspektörer.

Vakthavande brandingenjör/räddningschef i beredskap/brandingenjör i beredskap etc har vanligtvis gått "min väg", dvs. brandingenjörsutbildning kompletterad med RUB.

Såväl styrkeledare, insatsledare och vakthavande brandingenjör/motsv. kan alltså vara räddningsledare. Olyckans omfattning och hjälpbehovet styr ledningsbehovet, alltså om det är en styrkeledare eller annat högre befäl som är räddningsledare.

Det är alltid upp till räddningstjänsterna att bestämma vad deras personal lägst ska ha för utbildningsnivå. Således kan en brandingenjör även åka som insatsledare och en brandmästare kan kallas för styrkeledare. Det gäller att inte blanda ihop utbildningsbegrepp med funktion så att säga. Vid en del kårer är insatsledare bara en titel för den som åker som ledningsfunktionen insatsledare, annars tid kallas denne t ex brandmästare eller brandinspektör. Styrkeledare och insatsledare blir dock vanligare och vanligare som befattning/titel även "utanför larmtid".

Förut fanns ett krav (tror jag) om att ha arbetat i ett visst antal år för att få gå befälsutbildningarna men det är numera borttaget. Dock är det oftast räddningstjänsten som bestämmer vem som får gå utbildningarna och när, eftersom de betalar denna.

Ovanstående borde stämma tämligen bra men jag reserverar mig ändå för felaktiga förklaringar... För den som vill läsa mer rekommenderar jag Räddningsverkets sida om vidareutbildningar.

Klart, slut.

Intressanta problemställningar

Till tisdag har vi fått en del intressanta problem att fundera över. Bland annat innefattar de problematiken när en FIP (Första insatsperson) tar sig vatten över huvudet i en insats och vem som bär ansvaret då denne gör sig illa. Sammantaget tre olika situationer som alla på sitt sätt är kluriga. Vem är till exempel räddningsledare över en FIP? Vem har arbetsmiljöansvar när det är anländande styrkor (och högre befäl) på väg till en olycksplats? Det ska bli väldigt intressant att diskutera detta på tisdag, svaren är inte helt självklara.

I fredags kom Brandkåren Attunda på besök och bjöd på lunch medan de presenterade sin lediga tjänst. Och imorgon måndag kommer Södertörn som också de bjuder på lunch. Det är mycket mat nu...

Jag har så smått börjat planera min övning som jag ska hålla under praktiken. Eller rättare sagt, min utbildningsinsats i form av en övning. Det kommer bli en befälsövning ungefär som de vi har haft på Revinge. Sedan har jag fått en inventeringsuppgift förutom alla studiebesök och annat som det blir. Och självklart blir det en del larm att åka med på, det är ju trots allt en operativ praktik.

Idag tog jag och H itu med att sätta upp vårt trådlösa nätverk. Och det fungerar! Så nu kan vi surfa på antingen den stationära eller någon av de två bärbara samtidigt.

Klart, slut.

Samverkan

Hösten går vidare och RUB fortsätter att fördjupa sig i räddningstjänstens förunderliga värld. Veckan har i stort ägnats åt organisationsutveckling samt föreläsningar om samverkande organisationer. Imorgon ägnas t ex eftermiddagen åt polisorganisationskunskap.

Tankarna om arbete sprider sig också i klassen. Flera har sökt jobb och några ska på intervju de närmaste veckorna. Själv har jag, än så länge, hittat två jobb som intresserar mig. Ett har redan varit på rekryteringsbesök och ett kommer nästa vecka. Spännande!

Kvällen ägnades åt möte med Pålsjö Ängsblads redaktion. Än så länge är vi inte så många då flera från förra läsåret har rört på sig från Lund. Men vi hoppas på att kunna nyrekrytera från alla nyanlända studenter som har börjat på LTH. För den delen ligger vi bra till för Sydsvenskans pris till nations- och kårtidningar. Prisen finns i flera kategorier och utdelningen är i november...

RUB var på kursgården, som brukligt, i torsdags kväll/natt. Synnerligen uppskattat och riktigt kul att få köra brandbil med blåljus och siren för första och troligen enda gången i mitt liv.

Klart, slut.

Hösten

Nu är RUB07 inne på sin andra och sista termin, sedan är det dags att kasta sig ut i verkligheten och börja arbeta för brödfödan. Så vad är det då vi ska syssla med under hösten? Block 4, som heter "brandingenjör i organisationen", handlar mycket om stabsarbete och förändringsarbete i organisationer.

Nu trappar vi också upp det operativa och börjar övas i vår kommande roll som vakthavande brandingenjör eller motsvarande. Så nu börjar de spännande delarna... Mer ledningsspel och övningar med fler styrkor och fler saker att ta hänsyn till, som stab, media med mera. Nu sätts verkligen samordningsförmågan på prov!

Vecka 40-42 har vi operativ praktik och därefter börjar block 5, det sista blocket. Tiden kommer att gå fort till praktiken och ännu fortare därefter fram till lucia då vi gör vår sista dag på Revinge.

Idag hade vi ledningsspel 3, min klasshalva fick brand i däckfirma som var granne med en firma som tillverkade gödningsmedel och bekämpningsmedel. Fick bra styr på insatsen även om vi inte hann släcka däcken innan övningen avbröts...

Klart, slut.

Miljöbilshösten

Idag skriver E24 om "miljöbilshösten", fler och fler biltillverkare satsar på miljövarianter av sina modeller. Främst märks kanske etanolbilarna där flera tillverkare delar på samma motor, som t ex Skoda Octavia och VW Golf som båda får en etanolmotor på 102 hk. Något snålt med hästkrafter för Octavia kan jag tycka men räcker säkert till i Golf.

Det mest intressanta tycker jag ändå är VW:s satsning på miljöbilar som drivs med dielsel, dvs de ska ha ett koldioxidutsläpp på 120 g/km eller lägre. Både Golf och Polo får därmed dieselvarianter som kvalar in under 120 g-gränsen. Mest intressant är Polos BlueMotion-variant som på papperet ska dra 0,38 (!) l diesel/mil (Polo finns även i dieselvarianten TDI 80 som också klassas som miljöbil).

Jag har tidigare skrivit om tankar kring inköp av nya personbilar till räddningstjänsten. Nu ser jag bara anledningar till att välja bilar med små och snåla dieselmotorer istället för etanolbilar som slukar 1,1-1,4 l etanol/mil när det är dags för nybilsköp. Någon som var rädd för priset på dieselbilarna förresten? Det är visserligen högt, men torde vägas upp av dieselns högre andrahandsvärde i framtiden när bilarna ska säljas (enligt flera motortidningar).

Dessutom blir totalkostnaden per mil mest troligt lägst i en snål dieselbil än i en törstig etanolbil.

Klart, slut.

RUB är igång

Så återstår bara en termin innan vi är har "körkort" för att vara räddningsledare i Sverige. Terminen inleddes dock med ett studiebesök på andra sidan sundet, närmare bestämt på centrumstationen hos Köbenhavns Brannvesen med K, en svensk brandingenjör som arbetar där, som guide.

Tänk att så mycket kan vara så annorlunda bara några mil bort. I Danmark bedrivs mycket räddningstjänst på entreprenad där Falck är den största aktören. Och Danmark har långt fler deltidsstationer än vad Sverige har. Mycket beror förstås på lagstiftningen, det är egentligen nu nyligt som man har kommit på sättet att dimensionera räddningstjänsten efter riskbilden. Så, likväl som Danmark kan lära sig av Sverige skulle Sverige kunna lära sig av Danmark.

Gårdagen spenderades med "Lilla ledningsövningen", en försmak av vad som komma skall i höst. Situationen var skogsbrand, eller rättare sagt två skogsbränder där vi i RUB hade rollen som vakthavande brandingenjör. Nu börjar vi komma till de riktigt spännande delarna i räddningstjänstbiten!

Jobbsökeriet är igång förresten. För närvarande slipar jag på två ansökningar.

Klart, slut.

Betydelsen av ledarskap

Av en slump surfade jag runt och fick reda på att över hälften av deltidarna i Lindesberg sagt upp sig på grund av samarbetsproblem med räddningschefen.

En av konsekvenserna är att räddningschefen numera inte får åka som räddningsledare vilket får anses som ett unikt beslut av kommunledning och fack. Enligt LSO 3 kap 16 § är räddningschefen räddningsledare men "får utse någon annan som uppfyller de behörighetskrav som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att vara räddningsledarare". Således tas en lagstadgad rätt bort från räddningschefen!

Det hela ställer ledarskapsutbildningen på RUB i en än viktigare dager. Människor är inte robotar, därav krävs ett gott ledarskap av chefer. Det ska bli intressant att följa utvecklingen i Lindesberg. Om situationen inte blir löst innan oktober står kommunen utan över hälften av brandmännen.

Klart, slut.

Skön snubbe

Det finns busschaufförer och så finns det busschaufförer.

Tjuvlyssnat är den kanske roligaste sidan med dråpliga och skojiga tjuvlyssningar från hela Sverige och har flera från min hemstad Umeå. Bland annat en från "reggae-chauffören" och jodå, jag har åkt med denne busschaufför. Han är lika skön i verkligheten som han framstår i tjuvlyssningen! :)

Klart, slut.

Sommarinspiration

I sommar har jag ägnat mig åt att läsa och titta på sånt jag tycker är intressant helt utan att tänka på vad media eller folk har recenserat eller tyckt om det. Förutom att det skänker ett lugn åt själen har också hjärnan fått lite motion så att sommarens förslappning inte ska klamra sig fast när RUB börjar igen. Så idag tänkte jag tipsa om två böcker och två föreläsningar som allihop vänder lite upp och ned på ens världsbild när man väl tagit dem till sig.

Först ut: "I trygghetsnarkomanernas land" av David Eberhard. Läsvärt om hur tryggheten i Sverige faktiskt inte alltid är av godo. Billig som pocket hos Lycknis (direktlänk till boksidan) för studenter eller som inbunden hos Mareld för icke-studenter.

Mitt andra boktips är "Hälsningar från ondskans axelmakter" av Caroline Salzinger. En unik skildring inifrån USA:s "skurkstater", den berör och upprör. Köp inbunden hos Lycknis (direktlänk till boksidan) om du är student eller hos Bokus för alla andra för bra pris.

Och till sist, Hans Roslings två föreläsningar om hälsa och fattigdom på TED:s hemsida. De är bara ca 20 minuter vardera så de tar inte lång tid. Trots sitt korta format är de inspirerande, allmänbildande och väcker många tankar!

Klart, slut.

Kampanjer

Reklam är ett intressant media och föremål för såväl forskning som svordomar. Det svåraste är dock att få reda på om budskapet når fram. Vissa målgrupper kan vara väldigt utsatta men också väldigt svåra att nå med annonser och propaganda.

Stockholms brandförsvar gjorde dock för nåt år sedan en uppmärksammad kampanj med bland annat bilder på från ett krematorium med texten "Det här är andra gången som Anders kremereas". Stötande? Kanske. Uppseendeväckande? Absolut. Annorlunda? Väldigt. Vill minnas att den riktade sig till den unga delen av befolkningen.

Så jag kunde inte låta bli att knåpa ihop några egna budskap, kanske får jag användning för dem i framtiden. Två exempel nedan:

Det här var sista blosset i sängen.
För alltid.

och

Det räcker med att det luktar bensin på olyckan.
Kör aldrig onykter.

Klart, slut.

Snart är allt farligt

Efter att ha läst David Eberhards "I trygghetsnarkomanernas land" (mycket läsvärd!) får jag väldigt mycket distans till artikeln om "livsfarliga skrivare" på E24. Nog för att vi inte vet mycket om partiklar, men att påstå att vissa skrivar är lika farliga som cigaretter? Måste de anställda stå vid skrivaren dygnet runt året om? Eller är nivåerna under de gränsvärden som finns för en arbetsdag på 8 timmar i Sverige? Och studien i sig, räcker den för att bevisa att skrivarna är farliga? Och varför släpper vissa skrivare inte ut några partiklar?

Snarare vore studien vettig att ge till skrivartillverkarna eftersom vissa tydligen uppnår nollutsläpp än att förse vissa skrivare med varningstext. Men i USA har ju den enskilde individen inget eget ansvar för sig själv så där kommer väl varningstexterna att sättas upp rätt fort...

Klart, slut.

WTCC

WTCC-tävlingen i Anderstorp gick fina fisken! Många snabba bilar, mycket att titta på och ett kärt återseende vid postering BB i form av K & Co. Fyra väldigt intressanta och trevliga människor att dela en postering med! :) Foton kommer förhoppningsvis inom en snar framtid.

Rydell vann för övrigt race 2 med sin Cheva och WTCC kommer att arrangeras ytterligare 2 år framöver på Scandinavian Raceway i Anderstorp. Nu börjar statusen återvända till den forna Formel 1-banan (F1 kördes där på 1970-talet) efter nästan 30 års slumrande. Mycket trevligt!

Det enda tråkiga är att svensk media inte bevakade och uppmärksammade helgen så mycket. Det är trots allt ett världsmästerskap i motorsport som har gästat landet! Ett av 3 VM i motorsport för bilar, de övriga är rally och Formel 1. Att "lilla" Sverige får hit VM för standardvagnar (dvs WTCC) är alltså väldigt, väldigt stort...

Klart, slut.

En repris

Någon som känner igen det här? Klantigt kanske inte är rätt ord, men dålig riskanalys av väglaget åtminstone. Jag undrar när rubriken istället är "Påkörd av utryckningsfordon - dog"...

Jag har tidigare talat mig varm för att det det ska finnas en nationell utryckningsförarutbildning. Och självklart ska denna kunna anpassas till lokala förutsättningar. Dock är jag av den uppfattningen att om flera utryckningsorganisationer delar på erfarenheterna tror jag att man får en mer komplett utbildning. En nationell utbildningsplan vore därför inte så dumt, utbyte och tillvaratagande av erfarenheter ger styrka i min mening. Alla litar ju redan nu på att det sitter kompetenta förare bakom ratten med blåljusen på, oavsett om det är brandbil eller polis, i Pajala eller Malmö. För den delen - arbetsgivarens ansvar har ju funnits i Arbetsmiljölagen länge. Men lever arbetsgivarna upp till ansvaret? Varför kraschar utryckningsfordon i sådana fall?

Något måste göras åt olyckorna med utryckningsfordon. En nationell utbildningsplan är inte den enda lösningen men kanske ett steg på vägen.

I helgen blir det en tripp till Anderstorp som brandfunktionär på Scandinavian Raceway under WTCC. Spännande!

Klart, slut.

Klantigt

Det är såna här artiklar som gör att Polisen får försämrat förtroende. Jag menar, hur lyckas man?! I ett villaområde?!

Detta är en av anledningarna till att jag är en förespråkare för en nationell utryckningsförarutbildning. Jag menar, för att ta vanligt körkort finns det nationella kursplaner. Varför ska det då vara så svårt att få till något liknande för utryckningsförare? Om allas erfarenheter av blåljuskörning (ambulans, polis, räddningstjänst med flera) togs tillvara och harmoniserades till ett nationellt plan tror jag att flera olyckor skulle kunna förebyggas.

För den delen - är det hastigheten eller beteendet i trafiken som dödar? (retorisk fråga)

Klart, slut.

Måndagar

Måndagar är ju den värsta arbetsdagen för många, så för att lätta upp det hela kommer en sida att begrunda i händelse av att måndagen blir alldeles för påfrestande, ordsprak.se. Bland annat fanns följande goding av Carl Bildt, för övrigt en intressant källa när det handlar om mediabemötande:

"Problemet i Sverige är inte att det växer så det knakar, utan att det knakar utan att växa."

Undrar när han sa det...

Klart, slut.

Räddningstjänstens fordon

Numera går debatten hög om vad som är framtidens bränsle. Ett konstaterande finns i alla fall och det är att bensinen inte är det.

Så lite på kul har jag gjort ett Excelark där jag stolpat upp några (som jag tror) av de vanligare personbilarna på svenska räddningstjänster, bl a Ford Focus FFV och VW Golf (både gamla och nya generationen) tillsammans med deras blandade förbrukning (enligt tillverkaren) för olika drivmedel.

Inte helt oväntat ger en dieselbil den lägsta drivmedelskostnaden, upp till 40% lägre (nya VW Golv 1,6 vs. Ford Focus 1,6D) för en diesel! Jämför man Focus FFV mot Focus 1,6D skiljer det 35% i bränsleförbrukning till dieselns fördel. Till detta ska läggas etanolbilens högre servicekostnad och att jag har räknat lågt på etanolbilens förbrukning (ca 1 l/mil i blandad körning).

Jag roade mig också att lägga in en funktion för att se brytpunkten för en kurs i Eco-drivning för alla som använder bilarna. Givetvis beror detta på körsträcka, antal "användare", typ av bil osv. Det är ganska roligt att ändra variablerna för att se vad som händer. Men min slutsats blir att en kurs i Eco-drivning lönar sig inom 2-2,5 år om antalet användare är fler än antalet bilar (snabbare ju längre körsträcka per bil och år). Snabbast lönar den sig om alla bilar har bensin- eller etanolmotorer.

Just nu är etanolbilen det som ger renast miljösamvete. Men dessa bilar dricker väldigt mycket etanol och kan därför knappast anses som bränsleeffektiva. Dessutom är etanolens kallstartegenskaper inte utredda och heller inte vad som egentligen kommer ut genom avgasröret. En riktigt snål dieselbil kan däremot köras både på vanlig diesel och kommande biodiesel och nya dieselbilar har effektiva partikelfilter. Tittar man sedan ekonomiskt på det hela är en dieselbil överlägsen alla andra bilar i bränslekostnad.

Kanske läge att tänka om när det gäller strategier för bilinköp?

Klart, slut.

Befälsnivåer

Sedan Räddningsverket släppte skriften "Grunder för ledning" har många frågor stötts och blötts om vad de olika befälsnivåerna inom svensk räddningstjänst ska kallas och ha för funktion. Som det ser ut nu har många anammat synsättet i "Grunder för ledning" tämligen rakt av och infört begreppen styrkeledare, insatsledare och vidare uppåt i ledningshierarkin med vakthavande brandingenjör (VBI)/brandingenjör i beredskap (BIB)/räddningschefsberedskap (RCB) med flera beteckningar.

Inom det gamla utbildningssystemet blev examensbenämningen brandförman eller brandmästare. Idag kallas utbildningarna Räddningsledning A (motsvarande brandförmansnivå) och Räddningsledning B (motsvarande brandmästarnivå). Så vad ska de nyutbildade kallas när de kommer hem till stationen numera?

Jag menar att begreppen styrkeledare och insatsledare är funktionsbenämningar för operativa insatser i syfte att klargöra en ledningsstruktur, likväl som VBI/BIB/RCB också är funktioner. Ingen brandingenjör går ju runt med beteckningen "Vakthavande brandingenjör" på sin tröja när han/hon arbetar till vardags, knappt ens när denne faktiskt är VBI/motsvarande.

Kopplat till ett organisationsteoretiskt perspektiv är titeln på jobbet viktigare än än arbetsgivarna kan tro. Luddiga begrepp som "samordningschef", "gruppsamordnare" och "driftledare" kombinerat med ett ansvar både uppåt och nedåt i organisationen kan försätta den bäste i en utsatt situation. Tydliga roller och arbetsbeskrivningar i en organisation ger tydliga ramar för arbetet och förstärker den enskildes ansvar och kreativitet.

Nu menar jag inte att nuvarande system är helt uppåt väggarna. Men det är högst intressant att utvärdera och kritiskt granska systemet på ett konstruktivt sätt. Jag hoppas på att kunna utveckla mina resonemang och funderingar kring räddningstjänstorganisation under hösten (oj vad akademiskt det lät...). Lägger vi sedan på synen att en räddningsinsats (och därmed ledningsbehovet) styrs av den enskildes hjälpbehov i en olycka blir det hela något riktigt smaskigt att bita i!

Klart, slut.

Apropå brandskydd

Jag tycker Berglin har en väldigt träffsäker förmåga att illustrera samtiden. Ovanstående är något att tänka på apropå brandskydd - det är inte företagens/organisationernas huvudsakliga uppgift att hålla reda på det (även om det är en viktig del). Snarare allt annat än brandskydd...och det är där allas vår sociala kompetens kommer in i bilden.

Klart, slut.

It's raining, man!

Regnet öser ner här i Lund. Just nu hade jag inte haft något emot att dra iväg till ett varmt ställe för ett tag. Fast jag är förstås nöjd bara det blir en dag med värme så det går att lägga sig ute och slappa.

Nu under sommaren blir det av förklarliga skäl tunnt med rapporteringar från RUB. Däremot tänker jag försöka ta med lite tankar och funderingar kring brandväsendet i största allmänhet.

Det verkar ljust för att införa självslocknande cigaretter i EU, Räddningsverket är en av aktörerna som driver på kravet. Egentligen är det konstigt att frågan inte har drivits hårdare och framför allt tagits på allvar tidigare. Med självslocknande cigarretter skulle många av de 20-30 personer som dör av sängrökning/motsvarande i Sverige kunna räddas. Jag tvivlar inte ett dugg.

Senaste numret av Sirenen rapporterar även om företaget Q-fogs produkt, en sorts "portabel sprinkler" som arbetar med vattendimma. Förutsatt att det går att påvisa en minskad risk med användandet av den - undrar hur många liv den skulle rädda per år om den placerades hos behövande?

Och kombinationen av självslocknande cigaretter och "portabel sprinkler"? Kan det vara slutet på orsaken till många tragiska dödsbränder?

Klart, slut.

Det svenska köandet

DN skriver idag om kön som vår nya fritidsgård. Undrar om köandet skildras på samma sätt någon annanstans i världen? Svenskar sägs ju vara världsbäst på att köa...

Apropå svenskar och världen: idag ska jag låna "I trygghetsnarkomanernas land" (Eberhard, J) och "Hälsningar från ondskans axelmakter" (Salzinger, C). Jag tror det blir högst intressant sommarläsning.

Sugbloggen är apropå ingenting en av mina favoritbloggar. Som smakprov bjuder jag på det här och det här inläggen. Mycket nöje!

Klart, slut.