Ibland framstår RUB som ett "slappt" år som det går att glida igenom och sedan få kompetens att agera räddningsledare. Och visst, gårdagen spär ju faktiskt på det. På förmiddagen hade vi sjukvård och repetition av L-ABCDE (Livsfarligt läge-Airways, Breathing, Circulation, Disability, Exposure). Efter lunch "sprängde vi tak", eller rättare sagt fick en explosiv uppvisning i användandet av sprängramar (jodå, det var en duktig tryckvåg) och därefter spelade vi innebandy.
Men RUB är egentligen inte så stor skillnad mot LTH. Restiden är längre för vissa och skoldagarna kortare. Den egna studietiden och lärandet enligt PBL förväntas man dock ta stort ansvar för. Så visst är RUB en annan värld än LTH men kraven är nog högre, det är trots allt en själv som ställer de högsta kraven.
Dagens lektion var praktisk mediaträning för radio och TV. Mycket kul och spännande att prova på! Snart får vi ju reportrar i hasorna under insatserna...kanske redan imorgon? Jag åker som VBI direkt på morgonen. Det är en skräckblandad förtjusning må jag säga.
Klart, slut.
2007-09-19
2007-09-18
Rattfylla i räddningstjänsten
Det här är klart obra och något att aktivt arbeta mot å det starkaste i kommunerna.
Mest intressant är dock om det kan bli fråga om avsked för brandmannen i fråga. Det står ju klart att denne har missbrukat sitt förtroende hos arbetsgivaren. Men ibland är inte fängelsestraff tillräckligt för avsked. Min högst personliga teori är att det blir avsked, då rattfylleriet skett under yrkesutövning och dessutom under utryckning.
På RUB har vi nu gått in i en stabsintensiv period. Mycket stabsövning har det blivit kort och gott. Dessutom stundar två storövningar med SMO innan praktiken, skojigt!
Klart, slut.
Mest intressant är dock om det kan bli fråga om avsked för brandmannen i fråga. Det står ju klart att denne har missbrukat sitt förtroende hos arbetsgivaren. Men ibland är inte fängelsestraff tillräckligt för avsked. Min högst personliga teori är att det blir avsked, då rattfylleriet skett under yrkesutövning och dessutom under utryckning.
På RUB har vi nu gått in i en stabsintensiv period. Mycket stabsövning har det blivit kort och gott. Dessutom stundar två storövningar med SMO innan praktiken, skojigt!
Klart, slut.
2007-09-11
Ledare, vadå?
På förekommen anledning tänkte jag klargöra lite vad det egentligen är jag läser och förklara lite titlar och annat som förekommer inom räddningstjänsten.
Det jag läser på Revinge är ett påbyggnadsår i räddningstjänst för brandingenjörer (förkortat RUB). För att gå det året krävs att man är brandingenjör (ganska självklart) och brandingenjör blir man antingen vid LTH eller vid LTU. När man gått RUB är man behörig att åka som räddningsledare, vilket är en juridisk titel som innebär att man för befäl över en eller flera räddningsstyrkor vid en räddningsinsats enligt Lag om skydd mot olyckor.
Sedan finns det ett antal andra titlar inom räddningstjänsten som ofta också är förknippade med räddningsledarskapet. Men, räddningsledare är ingen yrkestitel eller liknande utan bara en juridisk term, att vara räddningsledare medför dock vissa rättigheter och skyldigheter. Dessa är till exempel ingrepp i annans rätt och att avsluta räddningsinsats.
Styrkeledare kallas de som gått Räddningsverkets utbildning brandförman deltid, brandförman heltid eller, enligt nya utbildningssystemet, Räddningsledare A. För att få gå dessa befälsutbildningar krävs brandman deltid/brandman heltid (enligt gamla utbildningssystemet) eller 2-åriga SMO-utbildningen alternativt deltidsbrandmannautbildningen räddningsinsats (enligt nya).
Insatsledare kallas de som gått gamla brandmästarutbildningen eller nya Räddningsledare B. En del brandmästare gick också gamla Förebyggande 1 (som kunde byggas på med Förebyggande 2) och kallades därefter för brandinspektörer.
Vakthavande brandingenjör/räddningschef i beredskap/brandingenjör i beredskap etc har vanligtvis gått "min väg", dvs. brandingenjörsutbildning kompletterad med RUB.
Såväl styrkeledare, insatsledare och vakthavande brandingenjör/motsv. kan alltså vara räddningsledare. Olyckans omfattning och hjälpbehovet styr ledningsbehovet, alltså om det är en styrkeledare eller annat högre befäl som är räddningsledare.
Det är alltid upp till räddningstjänsterna att bestämma vad deras personal lägst ska ha för utbildningsnivå. Således kan en brandingenjör även åka som insatsledare och en brandmästare kan kallas för styrkeledare. Det gäller att inte blanda ihop utbildningsbegrepp med funktion så att säga. Vid en del kårer är insatsledare bara en titel för den som åker som ledningsfunktionen insatsledare, annars tid kallas denne t ex brandmästare eller brandinspektör. Styrkeledare och insatsledare blir dock vanligare och vanligare som befattning/titel även "utanför larmtid".
Förut fanns ett krav (tror jag) om att ha arbetat i ett visst antal år för att få gå befälsutbildningarna men det är numera borttaget. Dock är det oftast räddningstjänsten som bestämmer vem som får gå utbildningarna och när, eftersom de betalar denna.
Ovanstående borde stämma tämligen bra men jag reserverar mig ändå för felaktiga förklaringar... För den som vill läsa mer rekommenderar jag Räddningsverkets sida om vidareutbildningar.
Klart, slut.
Det jag läser på Revinge är ett påbyggnadsår i räddningstjänst för brandingenjörer (förkortat RUB). För att gå det året krävs att man är brandingenjör (ganska självklart) och brandingenjör blir man antingen vid LTH eller vid LTU. När man gått RUB är man behörig att åka som räddningsledare, vilket är en juridisk titel som innebär att man för befäl över en eller flera räddningsstyrkor vid en räddningsinsats enligt Lag om skydd mot olyckor.
Sedan finns det ett antal andra titlar inom räddningstjänsten som ofta också är förknippade med räddningsledarskapet. Men, räddningsledare är ingen yrkestitel eller liknande utan bara en juridisk term, att vara räddningsledare medför dock vissa rättigheter och skyldigheter. Dessa är till exempel ingrepp i annans rätt och att avsluta räddningsinsats.
Styrkeledare kallas de som gått Räddningsverkets utbildning brandförman deltid, brandförman heltid eller, enligt nya utbildningssystemet, Räddningsledare A. För att få gå dessa befälsutbildningar krävs brandman deltid/brandman heltid (enligt gamla utbildningssystemet) eller 2-åriga SMO-utbildningen alternativt deltidsbrandmannautbildningen räddningsinsats (enligt nya).
Insatsledare kallas de som gått gamla brandmästarutbildningen eller nya Räddningsledare B. En del brandmästare gick också gamla Förebyggande 1 (som kunde byggas på med Förebyggande 2) och kallades därefter för brandinspektörer.
Vakthavande brandingenjör/räddningschef i beredskap/brandingenjör i beredskap etc har vanligtvis gått "min väg", dvs. brandingenjörsutbildning kompletterad med RUB.
Såväl styrkeledare, insatsledare och vakthavande brandingenjör/motsv. kan alltså vara räddningsledare. Olyckans omfattning och hjälpbehovet styr ledningsbehovet, alltså om det är en styrkeledare eller annat högre befäl som är räddningsledare.
Det är alltid upp till räddningstjänsterna att bestämma vad deras personal lägst ska ha för utbildningsnivå. Således kan en brandingenjör även åka som insatsledare och en brandmästare kan kallas för styrkeledare. Det gäller att inte blanda ihop utbildningsbegrepp med funktion så att säga. Vid en del kårer är insatsledare bara en titel för den som åker som ledningsfunktionen insatsledare, annars tid kallas denne t ex brandmästare eller brandinspektör. Styrkeledare och insatsledare blir dock vanligare och vanligare som befattning/titel även "utanför larmtid".
Förut fanns ett krav (tror jag) om att ha arbetat i ett visst antal år för att få gå befälsutbildningarna men det är numera borttaget. Dock är det oftast räddningstjänsten som bestämmer vem som får gå utbildningarna och när, eftersom de betalar denna.
Ovanstående borde stämma tämligen bra men jag reserverar mig ändå för felaktiga förklaringar... För den som vill läsa mer rekommenderar jag Räddningsverkets sida om vidareutbildningar.
Klart, slut.
2007-09-09
Intressanta problemställningar
Till tisdag har vi fått en del intressanta problem att fundera över. Bland annat innefattar de problematiken när en FIP (Första insatsperson) tar sig vatten över huvudet i en insats och vem som bär ansvaret då denne gör sig illa. Sammantaget tre olika situationer som alla på sitt sätt är kluriga. Vem är till exempel räddningsledare över en FIP? Vem har arbetsmiljöansvar när det är anländande styrkor (och högre befäl) på väg till en olycksplats? Det ska bli väldigt intressant att diskutera detta på tisdag, svaren är inte helt självklara.
I fredags kom Brandkåren Attunda på besök och bjöd på lunch medan de presenterade sin lediga tjänst. Och imorgon måndag kommer Södertörn som också de bjuder på lunch. Det är mycket mat nu...
Jag har så smått börjat planera min övning som jag ska hålla under praktiken. Eller rättare sagt, min utbildningsinsats i form av en övning. Det kommer bli en befälsövning ungefär som de vi har haft på Revinge. Sedan har jag fått en inventeringsuppgift förutom alla studiebesök och annat som det blir. Och självklart blir det en del larm att åka med på, det är ju trots allt en operativ praktik.
Idag tog jag och H itu med att sätta upp vårt trådlösa nätverk. Och det fungerar! Så nu kan vi surfa på antingen den stationära eller någon av de två bärbara samtidigt.
Klart, slut.
I fredags kom Brandkåren Attunda på besök och bjöd på lunch medan de presenterade sin lediga tjänst. Och imorgon måndag kommer Södertörn som också de bjuder på lunch. Det är mycket mat nu...
Jag har så smått börjat planera min övning som jag ska hålla under praktiken. Eller rättare sagt, min utbildningsinsats i form av en övning. Det kommer bli en befälsövning ungefär som de vi har haft på Revinge. Sedan har jag fått en inventeringsuppgift förutom alla studiebesök och annat som det blir. Och självklart blir det en del larm att åka med på, det är ju trots allt en operativ praktik.
Idag tog jag och H itu med att sätta upp vårt trådlösa nätverk. Och det fungerar! Så nu kan vi surfa på antingen den stationära eller någon av de två bärbara samtidigt.
Klart, slut.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
